Måndag 24/8

Tid: Efter lunch.
Det diskuteras hemgång för min del, vet inte exakt när. Då kanske man kan få titta på Simpsons ikväll. Läkaren sa att hon skulle titta in och prata med mig efter lunch, så det ska bli spännande att se.
Nu sitter jag ute på balkongen och njuter av utsikten, inte direkt den finaste men ändå. Eller ärligt talat så njuter jag mer av den friska luften i och med att jag mest tittar ner i blocken och skriver.
Pennan håller på att ta slut så man får trycka rätt hårt och det stör mig, kanske inte är så bra att spänna sig och sånt med min rygg heller, men går jag in och hämtar en ny penna? Nej, jag är på tok för lat.
Redan när jag tog blocket för att gå ut visste jag att pennan var dålig, men ta med en annan penna? Icke!
Varför göra det lätt för sig när man kan skapa lite spänning i tillvaron genom att se hur trött och irriterad man kan bli på en penna. Och sig själv.

Vart går gränsen mellan att ha barnasinne och livlig fantasi och att vara ett psykfall?

Va inne på mitt rum förut i väntan på läkaren (ja jag har väntat ett bra tag nu) och fick nåt ryck och började köra runt min gosedjursflodhäst, som för övrigt har bandage runt ena benet, i en rullstol. Jag menar han har ju skadat benet, han kan ju inte gå.
Då kommer det in en sjuksköterska. Naturligtvis.
Det blir nog inte hemfärd för mig, det blir psyket.

Sen var det det här med minnet.

Jag har under de senaste dagarna haft en konstig öm fläck på handleden, den syns inte över huvudtaget men ont gör det när man nuddar (brukar ju naturligtvis alltid komma emot den) Tog själv en liten tur i rullstolen och kommer emot och känner att det gör lite ont på ett ställe på armen och tänker "Men shit, en till sån där konstig osynlig ömmande fläck, för här borde jag ju inte ha ont." Tar upp armen och upptäcker att det är precis där som jag har mitt groteskt stora läskiga blåmärke.

13:45
Jag åker hem imorgon (undrar varför inte idag?) Sen åker jag tillbaka hit på fredag och tar bort stygnen. Så var det bestämt! Och pennan funkar än!

Sen kommer jag hit igen efter nästa operation igen, men då blir det på strokeavdelningen. Jösses!

 





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

bloglovin