Det här lille gynnaren höll på att skrämma livet ur mig när jag gömde sig i min rabatt och låtsades vara en sten.
Mitt hjärta har nog aldrig slagit så fort.



Han satt stilla där jätte länge, men när jag väl fått hjärtat att slå hyffsat normalt igen och sprungit in för att hämta kameran så jag kunde fota honom, DÅ skuttar han iväg. Typiskt!

 

Nej klart jag inte har, jag berättade det för att vem som helst ska kunna prova :)

Skriv gärna när du gjort de så jag får se (om du lägger ut de på bloggen förstås ;D )